Nė vitin 2003 gazeta “Epoka e re” ka publikuar dokumente tė LDK-sė (pjesė tė procesverbaleve, vendimin e Ibrahim Rugovės pėr hulumtimin e krimeve tė kryera nė Kosovė etj) si dhe ka bėrė tė njohur fakte, tė cilat sipėrfaqėsojnė bashkėpunimin e fshehtė tė Ibrahim Rugovės me Beogradin.
Ta zėmė, nė njė shkrim tė kėsaj gazete, me titull: “Rugova do tė ketė telashe me faktet - Kėto janė thėnė nė LDK…dhe janė bėrė nga LDK“, thuhet (citoi): “Mendon Rugova se nuk e dimė sa herė ka fjetur nė shtėpinė e Millosheviqit? Mendon Rugova se shoqėruesit e tij (njėri i vrarė gjatė luftės, tjetri pas luftės, tjetri largė tij…) nuk kanė lėnė asnjė gjurmė pėr vozitjet qė ia bėnin pėr nė Beograd, ndėrsa nė Kurshumli ata mbeteshin e tutje vazhdonte rrugėn me policinė serbe pėr Dedinje? Mos t“ia hajė mendja! Ne, dimė se ėshtė financuar nga Millosheviqi nė aferėn e telekomit serb. Paratė kanė pėrfunduar nė Dardania Bankė, nė fund.” ( Lexo mė gjerėsisht gazetėn “Epoka e re”, ditė e enjte, datė 27 shkurt 2003, faqe.11.)
Cila ishte afera e telekomit serb?
“Ibrahim Rugova ėshtė financuar nga Millosheviqi nė aferėn e telekomit serb” dhe kėto para “kanė pėrfunduar nė Dardania Bankė…”,- shkruan “Epoka e re”. Sa pėr dijeni, Dardania Bankė, ishte hapur nė Tiranė, dhe kontrollohej nga institucionet fiktive tė Republikės sė Kosovės. Pas luftės kjo bankė heshtazi ėshtė mbyllur. Pėr tė verifikuar se a ka pas tė hyra nė llogarinė e Dardania Bankės nga afera e telekomit serb, mund tė shikohen dokumentet e kėsaj banke, tė cilat duhet tė jenė nė duart e ish-kryeministrit Bujar Bukoshi.
Kush ishte ndėrmjetėsues nė aferėn e telekomit, nga pala serbe?
Gazeta italiane “La Repubblica” spikatė emrin e Dojēilo Maslovariēit.
Kush ėshtė Dojēilo Maslovariēi?
Nė intervistėn dhėnė Radios Evropa e Lirė z. Radomir Taniē, deklaron se, Dojēilo Maslovariēi, ishte pjesėmarrės aktiv nė takimet e fshehta me ekipin negociator tė Ibrahim Rugovės. z. Maslovariē gjatė viteve tė 90-ta ishte ambasador i Serbisė nė Selinė e Shenjtė nė Vatikan, dhe duke qenė pjesė e palės serbe nė bisedimet e fshehta, sė bashku me shefin e shoqatės “Shėn Exhidio” Monsinjor Vicenzo Paglia, pėrgatiti takimet me palėn shqiptare tė Kosovės nė Romė dhe nė Vatikan.
Pas luftės nė Kosovė, gazeta prestigjioze italiane “La Repubblica” (shkurt 2001) ka publikuar njė shkrim lidhur me aferėn e Telecom-it serb dhe implikimin e zyrtarėve italian nė kėtė aferė, nė tė cilin pėrfshihet edhe z. Dojēilo Maslovariē. “La Repubblica” ka shkruar se: ”Dojēilo Maslovariē ishte mik personal i Sllobodan Millosheviqit dhe kanali sekret i komunikimit midis Romės dhe Beogradit para, gjatė dhe pas luftės nė Kosovė si dhe nė periudhėn e aferės sė Telecomit serb me atė italian”.
Lexo kėtu: gazetėn “La Reupublicca, pėr aferėn e telekomit serb + edhe :kėtu
Dojēilo Maslovariē, ndonėse kishte lidhje me Giulio Andreottin, nė saje tė tij takohet me presidentin e Bankės sė Romės, Cesare Geroncin tė cilin mė 13 qershor 1996 do ta shoqėronte nė njė takim ceremonial qė pati me Sllobodan Millosheviēin nė Beograd. Mė 10 qershor 1997 Telecomi italian, kishte firmosur hyrjen e tij tek Telecom-i i Serbisė me 29% duke e blerė me 893 milionė Marka gjermane, ndėrsa grekėt kishin blerė 20% tė Telecom-it serb me vlerėn 624 milionė marka gjermane dhe 52 milionė tjera pėr telefoninė mobile. Pra 29% Telecom-i i Italisė dhe 20 % Telecom-i Ote i Greqisė derdhėn nė kontot e Millosheviqit saktėsisht 1 miliardė e 517 milion maraka gjermane.
Kjo aferė ėshtė kryer pėrmes bankės angleze “Natwest” me ndėrmjetėsimin e ish-Ministrit tė Jashtėm britanik Douglas Hurd dhe ish-drejtorit tė tij nė zyrėn politike tė Foreing Office-it Pauline Neville Jones, qė tė dy miq tė Serbisė nė kohėn kur diplomacia evropiane kishte marėdhėnie tė mirė me Beogradin.” – ka shkruar “La Repubblica”.Me kėto para partia Socialiste e Millosheviqit dhe partia JUL e Mira Markoviqit do t“i fitonin zgjedhjet e shtatorit 1997, pa ēarė kryet pėr protestat disa muajshe qė mbaheshin nėpėr Serbi. Me kėto para Millosheviqi arriti tė paguante pensionet dhe rrogat e shtetit. Pėr mė tepėr me kėto para krimineli Millosheviē shtoi armatimin e ushtrisė dhe tė policisė qė e kishte dislokuar nė Kosovė, ku gjatė luftės 1998 - 1999 kreu krimet mė tė tmerrshme kundėr popullit shqiptar.
Nė kėtė aferė tė Telecomit serb ishin tė implikuar zyrtarėt me tė lartė tė shtetit italian si Lamberto Dini etj., prandaj nuk ėshtė i rastėsishėm( thotė nė njė intervistė pėr “La Repubblica”- ish-zėdhėnėsi i departamentit tė shtetit tė SHBA-ve James Rubin) propozimi i Dinit qė bėri nė Rambuje (shkurt 1999), “se nuk ishte e nevojshme qė pėr vendosjen e paqes nė Kosovė, t“u imponoheshin serbėve me praninė e trupave tė NATO-s”. Pėr mė tepėr “Propozimi i Lamberto Dinit ishte rezultati i njė kėmbimi hartash me Milutinoviēin, tė cilit Italia i kishte treguar paraprakisht pozicionet e NATO-s,...dhe “veēanėrisht pėrmes Lamberto Dinit, qeveria italiane, bėri presione tė dukshme pėr njė armėpushim tė bombardimeve kundėr Serbisė gjatė periudhės qė koincidonte me Pashkėt e 1999.” – ka thėnė diplomati amerikan James Rubin.
http://www.mediaclub.cg.yu/zanimljiv...FEBRUAR/17.htm
Gjatė bombardimeve tė NATO-s (mars-qershor 1999), miku i Millosheviqit, Dojēilo Maslovariē (ambasador nė Selinė e Shejntė) ishte nė kontakt tė vazhdueshėm me Lamberto Dinin, dhe “ai ka pasur tė gjitha privilegjet dhe kudo dyert e hapura.” - shkruan “La Repubblica”. Nė kuadėr tė kėtij bashkėpunimi z. Maslovariē kishte organizuar dy takime tė fshehta nė njė apartament tė Romės midis Lamberto Dinit dhe Milan Milutinoviqit, pikėrisht gjatė periudhės sė fushatės ajrore tė NATO-s, ndėrsa prej pistave tė Avianos ngriheshin dhe uleshin pandėrprerė avionėt B52, Awacs dhe F16 qė bombardonin caqet serbe nė Kosovė dhe nė Serbi. Duke qenė pėrkrahės i Serbisė, Lamberto Dini mė 8 prill 1999 nė Luksemburg do tė deklaronte se “Italia ėshtė pėr solucion me negociata pėr zgjidhjen e krizės tė Kosovės.”
-Lexo kėtu: gazetėn “La Republicca”
gazetėn “La Reupublicca, pėr aferėn e telekomit serb + edhe :kėtu
Dhe kėtė deklaratė Dini e mėshteste nė saje tė takimeve qė i zhvillonte Qeveria e Serbisė dhe vetė Sllobodan Millosheviqi me Ibrahim Rugovėn, gjatė muajit prill 1999 nė Prishtinė dhe nė Beograd, pėr zgjidhjen e ēėshtjes sė Kosovės me negociata. Nė kuadėr tė kontakteve Beograd-Romė, ka rezultuar edhe marrėveshja pėr “lirimin” dhe udhėtimin e Ibrahim Rugovės nga Beogradi, me aeroplan special (tė dėrguar nga qeveria italiane) pėr nė Itali, e cila realizohet nė fund tė javės sė parė tė muajit maj 1999.
Sa pėr ilustrim: Lexo- La Republicca” Rugova-D“Alema maj 1999
http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/336963.stm
Se, si ėshtė arritur kjo marrėveshje, kush kanė qenė ndėrmjetėsues nė kėtė punė, dhe cili ishte qėllimi i “lirimit” tė Ibrahim Rugovės dhe shkuarja e tij nė Itali, do tė bėjmė fjalė nė njė analizė tė veēantė !?!
Krijoni Kontakt