Kosova 2.5 tonelata ar nė Serbi

zeri, 17 gusht 2011

Serbia i prin listės sė vendeve tė rajonit me rezerva tė arit, nė kohėn kur ky metal i ēmueshėm ka arritur ēmimin mė tė lartė nė histori me mbi 1817 dollarė pėr oncė.

Sipas njė analize tė publikuar tė kėshillit botėror pėr ar, sa u pėrket rezervave me kėtė metal tė ēmueshėm, Serbia ka 13.1 tonelata ar nė rezerva shtetėrore dhe mban vendin e 59, Sllovenia ka vendin e 79-tė me 3.2 tonelata ari, Shqipėria radhitet nė vendin e 92-tė me 1.6 tonelata ari.

Vendet tjera, si Kroacia, Bosnjė e Hercegovina, Mali i Zi dhe Maqedonia, Kosova fare nuk pėrmenden nė raport.

Kosova aktualisht nuk raportohet se ka rezerva tė arit as nė Bankėn Qendrore.

Nė pasqyrat e fundit financiare tė vitit tė kaluar tė BQK-sė nuk figuron se vendi ka rezerva tė arit, pėrpos rezervave monetare nė euro.

“Nė Bankėn Qendrore tė Kosovės nuk ka rezerva tė arit”, konfirmon pėr gazetėn “Zėri” njė zyrtar i lartė i Bankės Qendrore, i cili nuk preferon tė flasė me emėr.

Nga ana tjetėr, ekspertėt e ekonomisė thonė se rezervat e arit Kosova i ka pasur nė kuadėr tė pronės sė pėrbashkėt tė ish-Jugosllavisė, tė cilat edhe mė tutje vazhdon t’i shfrytėzojė Serbia.

Muhamet Sadiku, ekspert i ekonomisė, thotė pėr “Zėrin” se Kosova duhet t’i hyjė procesit tė sukcesionit me Serbinė, pėr ndarjen e pasurisė sė pėrbashkėt tė ish-Jugosllavisė, si dy shtete tė pavarura.

Ai bėn tė ditur se ēelės pėr ndarjen e pasurisė sė pėrbashkėt tė ish-Jugosllavisė, ka mbetur nė ish-njėsitė federale tė Bruto Produktit.

Sadiku tregon sa ka qenė pjesėmarrja e Kosovės nė Bruto Produktin e ish-Jugosllavisė.

“2.1 pėr qind ka qenė pjesėmarrja e Kosovės nė Bruto Produktin e ish-Jugosllavisė”, pohon Sadiku.

Eksperti Sadiku rekomandon qė Qeveria e Kosovės duhet ta organizojė njė konferencė ndėrkombėtare tė suksesionit me Serbinė, nė tė cilėn do tė ftoheshin tė gjitha njėsitė federale tė ish-Jugosllavisė.

Sipas Sadikut, Serbia i mban edhe mė tutje pa tė drejtė dhe i shfrytėzon rezervat e arit tė Kosovės. “Serbia edhe mė tutje vazhdon ta mbajė dhe ta shfrytėzojė kulaēin e rezervave tė arit tė Kosovės. Nga rezervat e pėrgjithshme tė arit tė Serbisė, Kosovės duhet t’i takojnė sė paku 20 pėr qind tė atyre rezervave”, shprehet Sadiku.

Pėrndryshe, arsye kryesore pėr mbajtjen e rezervave tė arit ėshtė se nė kohėt tė zhvillimeve jostabile ekonomike, ai ruan vlerėn e pasurisė, madje edhe mund tė sjellė fitime shtesė.

Kėtė filozofi investuese e aplikojnė tė gjitha bankat qendrore tė botės, tė cilat nė vitin 2004 nė trezorėt e tyre kishin tė deponuar 19 pėr qind tė rezervave botėrore tė arit. Kėtė rregull e pėrcjellin edhe kompanitė investuese, tė cilat 10 pėr qind tė parave dhe tė pasurisė sė klientėve tė vet e investojnė nė ar.

Situata e trazuar nė tregjet e financimit, ku indekset u zhvlerėsuan javėn e kaluar me 4% rritėn vlerėn e arit nė tregun fizik, nė nivelin mė tė lartė nė histori tė 1 mijė e 813.79 dollarė pėr onz, ndėrkohė qė ari amerikan nė tregun e ardhmėrive u rrit nė nivel rekord tė 1 mijė e 817.60 dollarė pėr onz.