Close

Rezultati i Sondazhit: Cili do tė jetė statusi pėrfundimtar i Kosovės?

Votues
274. Nuk mund tė votoni nė kėtė sondazh
  • Pavarėsi e plotė

    168 61.31%
  • Pavarėsi e kushtėzuar

    82 29.93%
  • Autonomi

    10 3.65%
  • Tjeter.....

    14 5.11%
Faqja 6 prej 59 FillimFillim ... 456781656 ... FunditFundit
Duke shfaqur rezultatin 51 deri 60 prej 590
  1. #51
    Sami Frasheri Maska e Arrnubi
    Anėtarėsuar
    19-07-2003
    Vendndodhja
    dynja
    Postime
    741
    Kriza politike dhe ndėrrimi i kryeministrit te Kosovės ėshtė enigma e rradhes qe i serviret popullit shqiptar ne Kosovė.Unė do isha ne dyshim pėr dy ēėshtje.

    Ose Agim Ceku u vendos kryeministėr qe pastaj ne kohėn kur kosova do merret me statusin e saj ai te thirret ne Hage si puna e Haradinajt dhe te shtyhet procesi i pavarsise.

    Ose Agim Ceku u vendos kryeministėr sepse ne castet pėrfundimtare te pavarsise situata mund te jetė shumė e tensionuar dhe duhet qe udheheqesi i Kosovės te jetė ushtarak .Situatė e cila me vopne mund te shkoje dhe drejt njė lufte te pashmangshme.Edhe Agim Ceku ėshtė pak a shumė i njohur me organizimin e luftės dhe kėtė herė lufta mos bėhet nga ushtri clirimtare si organizate po tė bėhet si shtet i organizuar.

    Nėse ėshtė kjo e dyta qėllimi i nderrimit te kryemninistrit dhe ndryshimeve tė reja ne politikėn kosovare e shikoj pa shumė qeder.Mirėpo nėse ėshtė e para do tė jetė njė neveri pėr nderkombetaret qe talllet me popullin e Kosovės.Gjithsesi ia lemė kohės ta vertetoje.
    Sa budalla eshte "Odisea"

  2. #52
    Maroku ėshtė kundėr pavarėsisė sė Kosovės, thotė ambasadori i tij nė Beograd
    Beograd, 9 mars - Ambasadori i Marokut nė Beograd, Kamal Fakir Benasi e ka kundėrshtuar pavarėsinė e Kosovės dhe ėshtė angazhuar pėr respektimin e Rezolutės 1244 tė KB me rastin e zgjidhjes sė statusit tė ardhshėm tė saj.
    "Maroko dėshiron qė Serbia ta mbajė sovranitetin mbi Kosovėn", ėshtė shprehur Banasi nė takimin e diplomatėve afrikanė nė Beograd me zv/kryetarin e Partisė Radikale Serbe Tomisllav Nikoliq, njoftojnė mediat serbe.
    Ambasadori i Marokut e ka pėrcjellė edhe dėshirėn e vendit tė tij qė ēėshtja e statusit tė ardhshem tė Kosovės tė zgjidhet me rezolutė tė KB. Nikoliq u ka thėnė mė pas gazetarėve se nuk ka pritur nga asnjė ambasador tė thotė hapur se ėshtė kundėr pavarėsisė sė Kosovės.

  3. #53
    Turqia nuk perkrah pavaresine e Kosoves

    Perkunder gjithe dobive qe ka pasur perendoria otomane prej shqiptareve si qe tregon shkrimi ne vazhdim, duke i dhene trimat dhe luftetaret me te shquar te ushtrise se tyre te poshter, Turqia NUK e perkrah pavaresine e plote te Kosoves, por nje autonomi te zgjeruar ne kuader te Serbise dhe Mali te Zi!!! me arsyetimet se kane frike per asimilimin e pakices turke ne Kosove dhe se nuk deshirojne ti prishin raportet me shtetet sllave dhe se nuk do te deshironin ti respektojne te drejtat kurde sikurse Serbia qe nuk ka respektuar te drejtat e shqiptareve!!!
    Turqia frikesohet se po te pranoje pavaresine e Kosoves, mund te ballafaqohet me kerkesen e mundshme per te drejta kombetare te kurdeve, te cilet edhepse muslimane sikur turqit, shtypen institucionalisht, ne menyre barbare, sikur shqiptaret dikur nga Serbet. Keshtuqe sipas qeverise turke, ata kuptojne rendesine qe paska Kosova per palen serbe qekur kane qene pushtues ne Ballkan, dhe nuk do te ishte e mudnur te tejkalohej urrejtja sllave, poqese Turqia njeh pavaresine e Kosoves.

    Turkey’s Kosovo Policy ?
    Can Karpat, AIA Turkish and Balkan Section

    There are strong historical and psychological ties between the Turks and the Albanians. As to the antagonism between the Turks and the Serbs, it is well known from history. However it seems that Ankara prefers separating emotions from foreign policy nowadays. Turkey, caught between the Ottoman heritage and the European perspective, follows a highly prudent policy about the final status of Kosovo.

    “Turkey supports the full implementation of the United Nations Security Council Resolution 1244. Turkey has been contributing to security and stability of Kosovo by providing troops, civilian police and specialists to KFOR (Kosovo Force), UNMIK (UN Mission in Kosovo) and the OSCE (Organisation of Security and Cooperation in Europe) Mission in Kosovo. Turkey, with its centuries-long historical and cultural ties with the region, closely follows the developments relating to Kosovo. In this respect, Turkey attaches great importance to the preservation of the acquired rights of the Turkish national minority as well as their fair and equitable representation in the political and administrative structures of Kosovo”

    This highly diplomatic language, though, tells much about Turkey’s own anxieties in this matter. Turkey’s anxieties match with those of Russia. Like Turkey, Russia has a long history related to the Balkans as the protector of the Slavs. Therefore, apart the purely Russian interest of hindering the full independence of Kosovo for fear that it be a perilous precedent for its Chechen problem, Moscow does not contradict itself defending the Serbian cause, which is also a Slav cause. On the contrary, Turkey, which is supposed to defend the Ottoman legacy in the Balkans, namely Turkish, Muslim Slav and Muslim Albanian existence, defending the idea of a “strong autonomy within the Serbian borders” for Kosovo, seems to contradict herself. Especially when one knows the strong cultural and moral relations between Albanians and Turks coming from history... Albanian Diaspora in TurkeyKosovo Albanians and Albanians in general were the most loyal subjects of the Ottoman Empire. Guards of Sultans were always chosen amongst Albanians for their courage and loyalty. It is used to be told in Turkey that when Abdulhamit II finally gave in and declared the Second Constitutional Monarchy (Mesrutiyet) in 1908, he did it only when he heard about the Albanian revolt in Kosovo village Verisovic (Ferisaj). When Albanians revolted, this meant the end for the Sultan. Turkish-Albanian relations are strongly rooted in history. Albanian presence on Anatolian soil goes back as early as 15th century. A considerable number of Albanians from Albania, Macedonia and Kosovo immigrated in Turkey following conjectural crises since 1913 when the Ottoman rule ended in the Balkans. The most significant aspect of the Albanian Diaspora in Turkey is that they have neither social nor political problem with the Turkish majority. Since 1999 Turkey asks for a larger autonomy than that Kosovo enjoyed between 1974 and 1989. With this formula, the rights of Kosovo Turkish minority and other non-Albanian minorities may be secured on equal basis.
    However, Turkey that recognised rather lately the UNMIK passports is still hesitant about vehicles with the UNMIK license plates. This shows clearly that Turkey, planning her Kosovo policy, takes into account the fact that Kosovo is still legally a part of Serbia-Montenegro.
    Turkey’s anxieties about a probable independence of Kosovo can be summoned up in three parties. First of all, Turkey has a “south-eastern problem” since years against the Kurdish separatist organisation, the PKK. In the context of a federal State, one can reason that one federal unit must not harm the territorial integrity of another. Thus, a foreign intervention may be rationalised as Milosevic’s Serbia was violating the autonomous rights of Kosovo. That was a threat to the general stability in the whole region. It may be that Ankara reasoned in that way too at the time of NATO’s intervention. However if then Kosovo is granted independence, this would harm this time the territorial integrity of new democratic Serbia-Montenegro.
    On its way to the European Union, Turkey does not want to provoke a Slav-Orthodox bloc against its membership. Ankara must count with this “Belgrade factor”. After all, Turkey knows by the Ottoman experience what Kosovo means for Serbians. Serbians, who were brought up with Prince-Bishop Njegos’ “The Mountain Wreath”, the most famous Serbian epic poem mainly centred on Kosovo Battle of 1389 against the Ottomans, would feel a great resentment in case Kosovo will obtain its full independence.

  4. #54
    Perjashtuar Maska e Sabriu
    Anėtarėsuar
    29-12-2005
    Postime
    1,283
    AKULLI I HOLLĖ TĖ LĖSHON NĖ UJĖ


    Nė Vienė nisėn bisedimet pėr statusin e Kosovės. Sa shumė
    ėshtė folur e shkuar publikisht pėr nisjen e kėtyre
    bisedimeve! Edhe mė shumė ėshtė biseduar e intriguar nė
    fshehtėsi! Sa shumė kemi dėgjuar e ēfarė llafologjie dhe
    demagogjie kemi gėlltitur deri tani! Edhe sa tė fshehta nuk
    dimė e ndoshta nuk do t’i marrim vesh kurrė!
    Por bisedimet filluan dhe puna na e do tė urojmė : qoftė
    sahati i hajrit. Megjithatė pėrvoja e logjika na thonė se
    mė shumė bisedimet do tė jenė vendi i sherrit. Tė paktėn
    kėtė na fut nė mendje politika e taktikat qė kanė shpallur
    serbėt pėr bisedimet e tyre me shqiptarėt nė Vienė. E
    pranojmė apo jo bisedimet e Vienės janė bisedime
    serbo-shqiptare pėr Kosovėn. Duam apo nuk duam atje do tė
    bisedohet pėr pavarėsinė e Kosovės, sepse po nuk u bisedua
    pėr kėtė nuk ka pėr tė pasur fare bisedime. Duam apo nuk
    duam mė tė ngatėrruara punėt pėrsėri do t’i kenė
    shqiptarėt.
    Qysh tani janė bėrė nė fakt lėshime qė vit pas viti janė
    mohuar nė gjuhėn e deklarata politike shqiptare. Ėshtė
    thėnė gjthnjė se „pavarėsia e Kosovės ėshtė e
    panegociueshme“. E kemi quajtur tė drejtė kėtė formulė. Na
    ėshtė dukur dhe ėshtė nė tė vėrtetė dredhi kur ndonjė
    politikan nė Tiranė ėshtė orvatur ta ndryshonte pakėz
    „pavarėsia ėshtė e panegociueshme me Serbinė“. Por tani
    dėgjojnė edhe nga Kosova fjalė qė tingėllojnė si modifikim
    shqetėsuesi i formulės „mund tė bisedohet vetėm pėr
    pavarėsi“. Nėse formula „mund tė bisedohet vetėm pėr
    pavarėsi“ zėvendėson formulėn „pavarėsia ėshtė e
    panegociueshme“, atėherė tėrhqeja politike nga ana e
    shqiptarėve bėhet shumė e madhe. Ata qė janė juristė duhet
    ta kuptojnė mė mirė kėtė gjė. Presidenti i parė i Kosovės
    qė u nda nga jeta duke lėnė si amanet mė tė madh se
    „pavarėsia ėshtė e panegociueshme“ ishte letrar. Presidenti
    i dytė i Kosovės ėshtė jurist dhe nuk mund t’i shpėtojnė
    ndryshimet qė ka midis kėtyre dy formulave.
    Ėshtė shumė e vėrtetė dhe inkurajuese pėr shqiptarėt
    formula e pėrdorur nga Presidenti i ri i Kosovės se
    „pavarėsia po nuk qe e plotė nuk ėshtė pavarėsi“. Mbase
    tani edhe shefi i diplomacisė sė Shqipėrisė Besnik Mustafaj
    do tė vėrė pak mend e nuk do tė dalė mė andej-kėndej duke
    pėrrallisur pėr „pavarėsi tė kushtėzuar“, apo „pavarėsi tė
    shoqėruar“ ( shprehje qė gjuhėtari Mustafaj e mori hua nga
    historiani Pėllumb Xhufi nėnkryetar i LSI). Tani mė shumė
    se kurrė pėr ēėshtjen e Kosovės do tė marrin rėndėsi
    fjalėt, termat, shenjat e pikėsimit, nuancat e fjalėve nė
    gjuhė tė ndryshme. Ēdo gabim nė kėto drejtime gjatė
    bisedimeve tė Vienės mund t’u kushtojė shumė shqiptarėve qė
    pėr fat tė keq vuajnė mė tepėr se ēdo popull tjetėr nga
    shkujdesja pėr tė parė gjėrat shumė hollė dhe nga njė
    dembelizėm pėr tė ngulur kėmbė nė „cikėrrima“.
    Kur Besnik Mustafaj bėri atė veprimin e rėndė e tė
    pafalshėm duke pėrdorur nė OKB termat „pavarėsi e
    kushtėzuar“ pėr Kosovėn na u desh tė kapeshim pas formulės
    „ zgjidhje sipas vullnetit tė popullit tė Kosovės“, ndonėse
    edhe kjo formulė nė vetėvete ėshtė e papėrcaktuar saktė dhe
    lė shteg pėr veprime qė mund tė dėmtojnė. Tani qė edhe
    diplomacia ruse po e mbėshtet kėtė formulė edhe kjo duhet
    marrė me rezervat e nevojshme, duke ecur mbi tė si mbi njė
    shtresė akulli ende tė hollė qė papritmas mund tė tė
    lėshojė nė lumin qė ti kujton se tashmė ėshtė bėrė pėr ta
    kapėrcyer nė kėmbė, serbes-serbes. „Vullneti i popopulli“
    pa e specifikuar qartė e vendosur nė mėnyrė tė pakthyeshme
    ėshtė ende njė formulė evazive. Tani duhet kėmbėngulur nė
    formulėn „vullneti i popullit tė Kosovės“, sikurse ėshtė
    shprehur tashmė nė vitin 1991 nga parlamenti dhe
    sanksionuar nga kushtetuta pėr „pavarėsinė e Kosovės“.
    Askush nuk mund tė mbėshtesė njė zgjidhje tė problemit qė
    nuk do tė pėrputhet me vullnetin e Kosovės. Prandaj edhe
    armiqtė e pavarėsisė sė Kosovės nuk do tė hedhin poshtė
    kėtė formulė, por do tė pėrpiqen t’i rrotullojnė bisedimet
    nė atė mėnyrė qė tė dalė se „vullneti i shprehur i popullit
    tė Kosovės“ ishte pėr tė mos prerė ēdo lidhje, qoftė dhe
    fare fiktive, me Serbinė. Pėrvoja tregon se edhe nė
    vitin1945 Serbia e aneksoi Kosovėn duke pėrdorur argumentin
    se ky ishte vullneti i popullit tė Kosovės nė mbledhjen e
    Prizrenit. Edhe nė vitin 1989 kur Kosovės iu hoq autonomia
    Serbia e justifikonte se ishte vullneti i popullit tė
    Kosovės. Atėherė u gjetėn dhe politikanė e juristė
    shqiptarė qė argumentonin para popullit tė Kosovės se
    ndryshimi i Kushtetutės sė Serbisė nuk do tė prekte
    autonominė e krahinės. Prandaj nuk mund tė pėrjashtohet qė
    edhe njė herė armiqtė e Kosovės tė ėndėrrojnė tė gjenden
    „zgjidhje“ tė tilla.
    Kohėt e fundit ėshtė krijuar pėrshtypje se politika dhe
    diplomacia serbe kanė mėrdhihur shumė nga dimri i ftohtė e
    ngricat e forta ndėrkombėtare qė i rethojnė, sepse erėrat
    mė tė ngrohta duket sikur po fryjnė nė drejtimin e
    favorshėm pėr kėrkesat shqiptare nė Kosovė. Edhe nėse kemi
    arsye tė besojmė se diēka e tillė ka ndodhur nuk duhet
    kurrsesi tė besojmė se shtresa e akullit mbi ujėrat e
    turbullta tė lumejve e tė hendeqeve sllave qė duan tė
    mbajnė Kosovėn larg bregut tė pavarėsisė ėshtė aq e
    qėndrueshme sa mbi tė tė kalohet pa u shqetėsuar. Shtresa e
    kėtij akulli ėshtė shumė e hollė sa krijon rrezik tė
    fundosesh nėn tė nė qoftė se nuk je i kujdesshėm nė ēdo hap
    qė hedh. Kjo do tė duket edhe mė qartė gjatė bisedimeve tė
    Vienės.
    Serbia po luan shumė kartėn e blofit nė politikėn e
    diplomacinė e saj pėr Kosovėn, sepse nuk ka ēfarė humbet as
    nga dalja blof. Serbia kėrcėnon me pushtim. Ėshtė qėndrim
    absurd. Serbėt e dinė se deklarata tė tilla nga pikėpamja e
    teknikės diplomatike janė vetėvrasėse. Por ata i lėshojnė
    si pa tė keq, sepse aq u bėn se ēfarė mendon bota pėr ta
    dhe me shpresė se miqtė e tyre mund tė kapen pas
    deklaratave tė tilla pėr tė shashtisur sado pak diplomacinė
    botėrore.
    Serbėt nuk e kanė pėr gjė tė propozojnė zgjidhje absurde
    pėr t’i shtyrė edhe 20 vjetė tė tjera bisedimet pėr
    pėrcaktimin e statusit tė Kosovės. Shpresojnė se shqiptarėt
    nga frika mund tė bėjnė lėshime qė tė mos ndodhė kjo
    shtyrje. Serbėt paraqesin planin mė tė papranueshėm pėr
    shqiptarėt pėr ta kthyer Kosovėn nga koloni e shtetit serb
    nė koloni tė enklavave serbe. Deri vonė pakica serbe nė
    Kosovė sundonte nėpėrmjet Beogradit, tani Beogradi do njė
    zgjidhje tė tillė qė ta sundojė Kosovėn nė emėr tė pakicės
    serbe.
    Nė bisedimet e Vienės pas kėtij plani serb praktikisht nuk
    mbetet asgjė pėr t’u shqyrtuar. Shqiptarėt kanė vetėm pak
    pyetje pėr t’u bėrė pėrfaqėsuesve ndėrkombėtarė: A ka kund
    nė botė njė model tė tillė pėr trajtimin e pakicave
    kombėtare nė njė shtet? A ka ndonjė praktikė serbe tė tillė
    nė trajtimin e pakicave? A ka ndėrmend bashkėsia
    ndėrkombėtare tė bėjė njė ndryshim tė tillė nė tė drejtėn
    ndėrkombėtare pėr trajtimin e pakicave sa tė vendoset si
    model propozimi serb? Kurse me serbėt as e vlen tė hyhet nė
    diskutim pėr planin qė ata propozojnė se ai dihet qė ėshtė
    i llogaritur tė sabotojė tė gjithė projektet qė ēojnė drejt
    pavarėsisė reale e normale tė Kosovės si shtet sovran i
    njohur ndėrkombėtarisht.
    Ditėt qė do tė vinė do tė na tregojnė edhe mė mirė se sa
    ngjan e sa ndryshon Mbledhja e Vienės nga Konferenca e
    Rambujesė. Ndėrkohė shqiptarėve do t’u duhet tė ndėrrojnė
    hapat mbi shtresėn e hollė tė akullit qė mbulon ujėrat e
    turbullta qė i kėrcėnojnė.

    19 shkurt 2006
    Abdi Baleta

  5. #55
    Gezuar Kosoven e Pavarur Maska e dodoni
    Anėtarėsuar
    07-11-2002
    Postime
    3,393
    Strou, Serbisė: Pavarėsia e Kosovės, e pashmangshme

    Pavarėsia e Kosovės ėshtė gati e paevitueshme”. Kjo deklaratė e fortė doli dje nga goja e ministrit tė jashtėm britanik Xhek Strou dhe i drejtohej autoriteteve serbe. “E dimė qė Beogradi ka arsyet e veta, por nė fund besoj se shumica e serbėve do ta pranojnė faktin se popullsia kosovare ėshtė pro pavarėsisė”, shtoi Strou. Ai u shpreh gjithashtu se “tė gjithė e dimė se njė rikthim nė skenarin e para vitit 1999 ėshtė i pamundur, si bazė pėr tė njė tė ardhme tė qėndrueshme”. Kjo ėshtė njėra ndėr deklaratat mė tė hapura tė diplomatėve perėndimorė nė javėt e fundit dhe dėshmon se projekti i pavarėsisė ka tashmė mbėshtetje tė qartė politike nė arenėn ndėrkombėtare.

    Gazeta Shqiptare
    Leje mos m'trano, pashe zotin!!!!

    Rrofte Shqiperia Etnike

  6. #56
    Perjashtuar Maska e Sabriu
    Anėtarėsuar
    29-12-2005
    Postime
    1,283
    Fishta pėr Evropėn,

    Hej Evropė Kurva e Motit,
    Si i re hesha besės Zotit
    A kėshtu qenka shenja e qytetnisė
    Me nda tokat e Shqypnisė
    E me ua dhanė kėlyshve tė Rusisė...

  7. #57
    Perjashtuar Maska e Sabriu
    Anėtarėsuar
    29-12-2005
    Postime
    1,283
    Mashtrimet dhe Narkoza Politike

    Shkruan:Sabri SELMANI

    Shqiptarėt e Kosovės janė mėsuar me mashtrime tė nduardurshme dhe ledhatime tė gjithandejme,si nga faktori vendor ,europian e ndėrkombėtarė.Sjellje tė ngjajshme ndaj shqiptarėve pra neve tė mjerėve e tragjiko-komikėve janė bėrė e janė tė praktikuara e bėhen tash e ca shekuj mė parė. Thėnė mė konkretisht qysh nga she i XIII e kėtej ,atėhere kur ne shqiptarėt kishim tri mbretėri tė mvehtėsishme por qė nuk zgjatėn shumė e u pėrmbysen se kėshtu deshėn vetė e kėshtu deshi Greqia.Nė kėtė kontekstė mbretria e Epirit ishte e prirė pėr tė bėrė pazarllėqe me Grekėt nė mėnyrė qė ta shtrijė sundimin e vetė edhe mė tej, pra vllau bėnte luftra qė ta sundonte tė vllain.Kėtu thėnė shkenctarisht filluan edhe konfliktet shqiptare qė edhe sot e kėsai dite kanė lėnė gjurma tė thella tek ne shqiptarėt tė cilat gjurma jo vetėm se kanė lėnė pasoja tė mėdhe ndėr ne, por ato kanė zėnė rrėnjė e po kultivohen edhe sot e kėsajė dite.Meqenėse temė e kėtijė shkrimi nuk ėshtė "gjeneza e konflikteve shqiptare"e qė besoi do tė ketė njė punim nė vete nė njė tė ardhme tė afėr,po i kthehemi tematikės nė fjalė.
    Se si janė zhvilluar ngjarjet nė disa aspekte ato po pėrsėriten edhe sot,pra ate qė dua ta themė ėshtė se :si atėhere ashtu edhe tani mė tepėr jemi tė prirė t` iu besoimė dokrave,pallavrave e kopallave se sa tė besoimė nė njė realitet qė ka kapluar Kosovėn dhe trojet shqiptare nė pėrgjithėsi.Si vendorėt ashtu edhe nderkombėtarėt trumpetoin se fatin e Kosovės e ka nė duar populli i sajė.Mendoi se kėto premtime janė tė karakterit tė romantizmit shqiptaro-romak, e qė tani konceptohen nė romantizėm politikė shqiptar-europiano-ndėrkombėtarė.Tė thuash se populli e ka fatin e vetė nė duart e veta dhe vendosė vetė pėr vetėveten e tijė ,mendoi se kėto janė premtime tė cilat i gėlltitė vetėm njė i marrė e i pamendė i cili nuk sheh mė tepėr se hunda e vetė.Si ka mundėsi qė populli tė vendosė pėr fatin e vetė kurė ne e dimė pothuajse plotėsishtė se populli i kosovės ėshtė i privuar nga e drejta pėr vetvendosje, pra kjo do tė thotė se shqiptarėt e Kosovės nuk e kanė tė drejtėn e shprehjes sė vullnetit tė lirė pėrmes referendumit, qka do tė thotė se populli i Kosovės gjegjėsishtė qytetarėt e saj janė privuar edhe nga e drejta e pavarėsisė Ata qė mendoin se e kamė gabim pėr kėta qė shkruaj e theksoi nė kėtė shkrim ,unė themė kemi edhe pakė durim e tė shohim se "SI BIE LODRA NGA SHKODRA".Tani viti 2006 po afrohet dhe tė shohim se si do tė realizohen ato marifete tė cilat tani e shtatė vite janė premtuar si nga vendorėt ashtu edhe ndėrkombėtarėt.Pra do tė shihet e tė vėrtetohet se a janė akuzat edrejta e reale qė bėhen nė llogarinė time se "Sabri selmani ėshtė qmendur".Nėse delė e tyre do tė jetė mė mirė sepse populli shqiptar "i menqur"e kamė fjalėn pėr disa,do ta fitoi e gėzoi lirinė e shumėpritur e unė do ta gjejė veten mė mirė e mė lehtė pėr tu shėruar nė njė shtet dashtė Peėndiia sovran e tė pavarur tė cilėn nuk e besoi dotė.Nuk e besoi jo se nuk kamė dėshirė por se nuk jamė i prirė pėr romantizma tė mjerė tė cilat na kanė kushtuar shtrenjėt edhe me shekuj .Me njė proces tė rambujesė,me njė rezolutė 1244,me njė kornizė kushtetuese me njė marrėveshje: Hakerup-Qoviq,me rregulloret tani e shtatė vite tė UNM/kut,mendoi se asesi nuk ka strukturė ligjore ,juridike as tö mbrendöshme e as ndėrkombė(pėr shkak tė mosrespektimit tė prosedurave ndėrkombėtare) qė Kosova tė njihet si shtet,edhe pse kjo natyrisht na takon dhe na ka takuar edhe mė herėt.Grupi negociator nuk ka mundėsi tė bėjė asgjė pėr arėsye se qysh mė heret na u ėshtė marrė masa dhe tani vetėm bėhet prerja e teshave,thėnė pa dorėza prerja e sovranitetit ,integritetit dhe teritorialitetit tė Kosovės martire nėnė ambrellėn e serbo-sllavisė ,ashtu si ėshtė bėrė edhe nė vitin 1912/13.Pra themė si jurist se kjo ėshtė vetėm njė pėrsėritje e historisė sė hidhur e shqiptarėve tė Kosovės dhe e Kosovės nė tėrsi.Dashtė zoti tė mosė jetė kėshtu si thash,se ata qė kanė flokė e mjekrra tė gjata do ti shkulin tė tėrat, e ne qė nuk i kemi tė njejtat do ti rrafim kokat pa ndalė me grushta gjersa tė na bėhet cop-cop.Kamė thėnė edhe mė herėt se:neve shqiptarėve ,njė ditė do tė na vijnė mendėt e ato mendė nuk do ti hajnė asė qentė e ujku do ti na haj dhentė.

  8. #58
    Pavarėsia e Kosovės ėshtė e pashmangshme, thotė Xhek Strou

    Salsburg, 11 mars 2006 (Kosovapress) Time:

    Xhek Strou, sekretari i Jashtėm britanik, tha tė premten se rruga e Kosovės drejt pavarėsimit nga Serbia ėshtė pothuaj e pashmangshme. "Ne i dimė shqetėsimet e Qeverisė sė Serbisė kundėr pavarėsisė sė mundshme. Por ėshtė realitet se popullata serbe nė fund do tė duhet tė pranojė se shumica e popullsisė nė Kosovė e mbėshtesin pavarėsinė", tha ai. Sekretari i Jashtėm britanik kėto komente i bėri nė ditėn e parė tė takimit joformal tė ministrave tė Jashtėm tė vendeve anėtare tė Bashkimit Evropian, qė po mbahet nė Salsburg tė Austrisė. "Ēdonjėri e pranon se gjendja para vitit 1999 ėshtė e paqėndrueshme si bazė pėr tė ardhmen, dhe nėse kjo ėshtė kėshtu, atėherė rruga drejt pavarėsisė bėhet pothuaj e pashmangshme", tha Strou. Kjo ėshtė deklarata mė e qartė e bėrė deri sot nga njė zyrtar i lartė, se fuqitė perėndimore do ta mbėshtesin njė formė tė pavarėsisė pėr Kosovėn.

  9. #59
    Gone!
    Anėtarėsuar
    02-03-2006
    Vendndodhja
    Larg nga ketu!
    Postime
    2,871
    KOSOVA do te jetė njė SHTET I PAVARUR dhe do te jete pjese e Bashkimit Evropian se bashku me shtetet e tjera te rajonit!
    Ndryshuar pėr herė tė fundit nga Rina_87 : 11-03-2006 mė 15:51

  10. #60
    Diligjent Maska e iPAMPOSHTUR
    Anėtarėsuar
    07-03-2006
    Vendndodhja
    USA
    Postime
    22
    Un voten ja dhash opsionit te fundit, "Tjeter." Kosoves i takon te bashkohet me Shqiperin dhe per arsyen me te thjesht, se eshte njerzore esht vete nga natyra qe nje spic (sic jan Shqiponjat) te jetojne bashke.
    Ndryshuar pėr herė tė fundit nga iPAMPOSHTUR : 14-03-2006 mė 23:18
    Goce,

    Sa gur ka mali dhe sa uje ka deti, ma le njeher se su be qameti.

Faqja 6 prej 59 FillimFillim ... 456781656 ... FunditFundit

Tema tė Ngjashme

  1. Fatmir Limaj
    Nga ARIANI_TB nė forumin Bashkėpatriotėt e mi nė botė
    Pėrgjigje: 295
    Postimi i Fundit: 07-02-2015, 16:09
  2. Me ne fund u pranua publikisht se kosova ska ushtri
    Nga beni33 nė forumin Bashkėpatriotėt e mi nė botė
    Pėrgjigje: 126
    Postimi i Fundit: 11-03-2009, 18:14
  3. Adem Demaci: Eksperimenti politik ndėrkombėtar me Kosovėn
    Nga ARIANI_TB nė forumin Ēėshtja kombėtare
    Pėrgjigje: 0
    Postimi i Fundit: 20-04-2006, 18:39
  4. Kush jane vrasesit?
    Nga Brari nė forumin Ēėshtja kombėtare
    Pėrgjigje: 17
    Postimi i Fundit: 10-03-2004, 21:54

Regullat e Postimit

  • Ju nuk mund tė hapni tema tė reja.
  • Ju nuk mund tė postoni nė tema.
  • Ju nuk mund tė bashkėngjitni skedarė.
  • Ju nuk mund tė ndryshoni postimet tuaja.
  •