HALOPERIDOLI
VETITE FARMAKOLOGJIKE
• Haloperidoli ėshtė njė antipsikotik i fuqishėm, qė pėrdoret gjėrėsisht nė trajtimin simptomatik tė ērregullimeve psikotike dhe tė disa ērregullime tė sjelljes tek fėmijėt. Ai tregohet i efektshėm nė disa raste tė autizimit infantil.
• Haloperidoli bllokon receptorėt dopaminergjikė nė sistemin mezolimbik dhe struktura tė tjera tė SNQ (p.sh ganglionet bazale).
• Ai ka efekte alfa-adrenobllokuese tė dukshme, ndėrsa efektet antikolinergjike i ka tė dobėta.
INDIKIMET
• Skizofreni dhe psikoza tė tjera
• Agjitim psikomotor dhe sjellje impulsive
• Tike motore (sindroma e Tourette)
• Korea Huntigton
KUNDERINDIKIMET DHE KUJDESI GJATE PERDORIMIT
• Haloperidoli kundėrindikohet tek tė sėmurėt me M.Parkinson.
• Efektet e padėshirueshme tė haloperidolit nė SNQ ngjajnė shumė me shenjat neurologjike tė ērregullimeve tė tilla tė SNQ si encefaliti, sindroma Reye, encefalopatia, meningiti dhe tetanozi. Pėr mė tepėr haloperidoli mund tė ndryshojė simptomatikėn e kėtyre ērregullimeve.
• Haloperodoli kundėrindikohet tek tė sėmurėt komatozė, apo tek ata qė paraqesin frenim tė shprehur tė SNQ.
• Efektet e haloperidolit nė SNQ mund tė fuqizohen gjatė encefalopatisė hepatike, tė shkaktuar nga cirroza.
• Haloperidoli duhet tė pėrdoret me shumė kujdes tek tė sėmurėt me hipertiroidizėm, me hypokalcemi dhe sėmundje pulmonare.
• Ndonėse rrallė, haloperidoli mund tė shkaktojė hypotension dhe, pėr pasojė, mund tė precipitojė anginėn tek tė sėmurėt e predispozuar. Gjatė administrimit IV tė dozave tė mėdha ekziston mundėsia e zgjatjes sė segmentit QT.
• Fėmijėt me sėmundje virale akute, gastroenterit dhe dehidrim janė tė predispozuar tė shfaqin sindromėn ekstrapiramidale dhe veēanėrisht formėn distonike tė saj.
• Haloperidoli duhet pėrdorur me kujdes tek tė sėmurėt me ērregullime hematologjike paraprake.
• Haloperidoli duhet pėrdorur me kujdes tek tė sėmurėt me epilepsi, ose ērregullime nė EEG, pasi mund tė ulė pragun e konvulsioneve.
• Tė sėmurėt me glaukomė me kėnd tė ngushtė mund tė keqėsohen nga efektet antimuskarinike tė haloperidolit. Pėr tė njėjtėn arsye, tė sėmurėt me hipertrofi beninje tė prostatės mund tė pėsojnė theksim tė retensionit urinar.
• Haloperidoli shkakton hiperprolaktinemi dhe, pėr kėtė arsye, duhet pėrdorur me kujdes tek gratė me anamnezė pėr kancer tė gjirit.
• Pirja e duhanit mund tė pakėsojė deri nė 60% pėrqendrimin plazmatik tė haloperidolit.
• Tė moshuarit janė mė tė ndjeshėm ndaj efekteve anėsore tė haloperidolit, sidomos ndaj hypotensionit ortostatik, efekteve antikolinergjike dhe efekteve ekstrapiramidale.
EFEKTET ANESORE
• Gjatė pėrdorimit tė haloperidolit, sidomos me rrugė orale ose IM, shpesh shfaqen simptomat ekstrapiramidale. Ato mund tė shfaqen nė formėn e reaksioneve distonike (30-60% tė pacientėve), tė akatizisė (25-34% tė pacientėve), ose tė pseudoparkinsonizmit (15-36% tė pacientėve). Gjatė mjekimit mund tė shfaqen distoni tardive, nė formėn e lėvizjeve koreike apo lėvizjeve distonike, tė cilat mund tė jenė tė parikthyeshme.
• Gjatė trajtimit tė zgjatur me haloperidol, por edhe pas ndėrprerjes sė tij, mund tė vėrehen diskinezi tardive, tė cilat karakterizohen nga lėvizje tė pavullnetshme tė muskulaturės periorale (gjuhė, gojė, nofulla, fytyrė) ose me lėvizje koreoatetotike tė ekstremiteteve. Konstatimi i diskinezive tardive kėrkon, si rregull, ndėrprerjen e mjekimit.
• Haloperidoli mund tė shkaktojė sindromėn malinje nga neuroleptikėt, e cila karakterizohet nga hipertermia, disfunksioni i rėndė ekstrapiramidal, paqendrueshmėria e sistemit vegjetativ, ērregullimet e vetėdijes dhe gjendjes mendore. Nė kėto raste haloperidoli duhet ndėrprerė menjėherė.
• Efekte tė tjera anėsore nė SNQ pėrmbledhin: pėrgjumje nė fillim tė mjekimit dhe, mė rrallė, agjitim, ankth, konfuzion, depresion, eufori, halucinacione, dhimbje koke, pagjumėsi, marrje mendsh, konvulsione etj.
• Haloperidoli shkakton hiperprolaktinemi, e cila tek gratė shprehet me ērregullime tė menstruacioneve, mastalgji dhe galaktorrhe, ndėrsa tek burrat me gjinekomasti, impotencė, ērregullime tė ejakulacionit dhe infertilitet.
• Haloperidoli mund tė shkaktojė retinopati pigmentare tė shoqėruar, ose jo, me pigmentime tė lėkurės.
• Efektet anėsore nė traktin gastrointestinal shfaqen nė formėn e anoreksisė, hipersalivacionit, diarrhesė dhe, nė rastet kur pėrdoren edhe barna tė tjerė antimuskarinikė, nė formėn e tharjes sė gojės, nauzesė, konstipacionit (si edhe tė midriazės, ērregullimit tė shikimit dhe retensionit urinar).
• Ērregullimet hematologjike pėrmbledhin leukopeninė, leukocitozėn dhe aneminė. Rrallė mund tė vėrehet agranulocitoza apo dėmtimet e heparit (ikter kolestatik).
• Efektet anėsore kardiovaskulare mė tė shpeshta janė hypotensioni, hipertensioni, zgjatja e QT, takikardia ventrikulare.
NDERVEPRIMET MEDIKAMENTOZE
• Nuk kėshllohet pėrdorimi i njėkohshėm i haloperidolit me antipsikotikė tė tjerė si fenotiazinat apo olanzepina, pasi disa efekte anėsore, tė tilla si pėrgjumja, sedacioni, marrja e mendėve dhe hypotensioni ortostatik, mund tė fuqizohen.
• Karbamazepina mund tė pakėsojė pėrqendrimin plazmatik tė haloperidolit deri nė masėn 50%.
• Pėrqendrimet e litiumit duhen monitorizuar gjatė bashkėpėrdorimit tė haloperidolit.
• Indometacina mund tė fuqizojė efektet anėsore tė haloperidolit.
• Neuroleptikėt (haloperidoli) mund tė fuqizojnė veprimet e barnave antihipertensivė.
• Haloperidoli mund tė kundėrshtojė veprimin antihipertensiv tė guanetidinės.
• Haloperidoli mund tė pakėsojė vetitė hipertensive tė noradrenalinės, metaraminolit dhe fenilefrinės.
• Haloperidoli mund tė bllokojė efektet e dopaminės mbi perfuzionin renal tė gjakut.
• Haloperidoli ėshtė antagonist konkurues i levodopės, bromokriptinės dhe pergolidit.
• Kinidina mund tė rritė pėrqendrimet plazmatike tė haloperidolit.
• Haloperidoli mund tė fuqizojė veprimet frenuese mbi SNQ tė barnave anksiolitikė, sedativė, gjumėdhėnės, agonistė tė opiateve, antidepresantė triciklikė dhe alkoolit.
• Haloperidoli mund tė pakėsojė efektin antikoagulant tė warfarinės.
PERDORIMI GJATE SHTATZENISE
• Tė evitohet pėrdorimi (Kategoria C).
PERDORIMI GJATE USHQYERJES ME GJI
• Tė evitohet pėrdorimi.
DOZA DHE MENYRA E ADMINISTRIMIT
Me rruge orale
• Tek tė rriturit pėrdoret fillimisht me dozė 1.5-3 mg ēdo 8-12 orė, ose nė rastet e rėnda, me 3-5 mg, ēdo 8-12 orė. Tek pacientėt me skizofreni rezistente ndaj mjekimit mund tė nevojiten doza deri nė 100 mg/ditė (rrallė 200 mg). Mė pas doza rregullohet deri nė arritjen e dozės mė tė vogėl efikase, qė zakonisht ėshtė 5-10 mg/ditė.
• Tek tė moshuarit pėrdoren doza fillestare sa gjysma e dozės sė tė rriturve.
• Tek fėmijėt fillohet me 25-50 mikrogram/kg/ditė, e ndarė nė dy marrje. Mė pas doza rritet deri nė njė maksimum prej 10 mg/ditė (tek adoleshentėt deri nė 30 mg/ditė).
Me injeksion IM
• Zakonisht pėrdoret me dozė 2-10 mg, qė mund tė jepet ēdo 4-8 orė, nė vartėsi tė pėrgjigjes (ēdo 1 orė nėse ėshtė e nevojshme), deri nė arritjen e njė doze totale prej 60 mg/ditė.
• Tek pacientėt nė gjendje tė rėndė mund tė nevojiten doza fillestare deri 30 mg.
• Nuk rekomandohet pėrdorimi tek fėmijėt.
PREPARATET E REGJISTRUARA
tabletė 1.5 mg HALOPERIDOL
tabletė 2mg HALDOL
tabletė 5 mg HALOPERIDOL
tabletė 10 mg HALDOL
solucion injektabėl 5 mg-1ml HALDOL, HALOPERIDOL
solucion injektabėl depo 50 mg/1ml HALDOL, HALOPERIDOL
solucion pėr pėrdorim nga goja 2mg/ml HALDOL, HALOPERIDOL
solucion pėr pėrdorim nga goja 5 mg/ml HALOPERIDOL
Krijoni Kontakt