Pas 84 vjetėsh trupi i Gjergj Pekmezit do tė prehet nė atdhe! Ja kur do tė kryhen homazhet
Eshtrat e gjuhėtarit, etnologut, profesorit, bibliografit, diplomatit dhe pėrkthyesit Gjergj Pekmezi do tė vijnė nga Vjena pėr t’u prehur nė vendlindjen e tij nė Pogradec.
Kjo u arrit me iniciativė dhe kontribut financiar tė njė grupi familjarėsh tė Dr. Gjergj Pekmezit, pas njė bashkėpunimi relativisht tė gjatė midis Ambasadės sė Shqipėrisė nė Vienė dhe personalisht tė Ambasadorit Roland Bimo, znj, Arjana Kroi, nė cilėsinė e koordinatores mes Ambasadės sė Republikės sė Shqipėrisė nė Vjenė dhe autoriteteve austriake dhe Bashkisė Pogradec, nėn kujdesin personal tė Kryetarit z. Ilir Xhakolli. Pėr realizimin e kėtij qėllimi kanė bashkėpunuar edhe Ministria pėr Evropėn dhe Punėt e Jashtme, Akademia e Shkencave tė Shqipėrisė dhe Kryetari i Komisionit tė Ekonomisė nė Kuvendin e Shqipėrisė, z. Eduard Shalsi.
Pas 84 vjetėsh trupi i Gjergj Pekmezit do tė prehet nė vendlindje.
Pas njė bashkėpunimi relativisht tė gjatė midis Ambasadės sė Shqipėrisė nė Vjenė dhe personalisht tė Ambasadorit Roland Bimo me bashkinė e qytetit, mė nė fund eshtrat e gjuhėtarit, etnologut, profesorit, bibliografit, diplomatit dhe pėrkthyesit Gjergj Pekmezi do tė prehen nė vendlindjen e tij nė Pogradec.
Homazhet do tė zhvillohen nė mjediset e Akademisė sė Shkencave mė 19 nėntor 2022, ora 10:00-12:00
Pėrveē ambasadorit Bimo, pėr realizimin e kėtij qėllimi kanė bashkėpunuar edhe Akademia e Shkencave e Shqipėrisė dhe bashkia e qytetit tė Pogradecit.
Njė ceremoni nderimi pėr pėrcjelljen e fundme do tė mbahet nė mjediset e Akademisė sė Shkencave, mė 19 nėntor 2022, ora 10.00-12.00.
Personaliteti i Gjergj Pekmezit ėshtė i shumanshėm pėr kontributet e tij. Emrin e tij (“Prof. dr. Gjergj Pekmezi”) e mban katedra e albanologjisė nė Vjenė, ku mbajti ligjėratat e shqipes.
I formuar nė Beograd e mė pas nė Universitetin Oriental tė Vjenės, Gjergj Pekmezi kontribuoi pranė Komisionit Ndėrkombėtar tė Kufijve dhe punoi si pėrkthyes pranė kėtij komisioni. Mė 1914 u emėrua pėrkthyes i misionit austro-hungarez nė Durrės.
Me pushtimin austro-hungarez, Pekmezi u emėrua kryetar i Komisisė Letrare tė Shkodrės, ku bashkėpunoi me albanologėt Maximilian Lambertz e Theodor Ippen. Dha dorėheqjen ng Komisia sepse dokumenti themelor i saj “Parimet e rregullat mbi orthografinė e gjuhės shqipe tė shkrueme” u miratuan nė mungesė tė tij. Nė vitet 1920-1924 e 1926-1928 kreu detyrėn e konsullit tė pėrgjithshėm i Shqipėrisė nė Austrisė. Prej vitit 1928 deri sa u nda nga jeta (1938) ishte profesor nė Universitetin e Vjenės.
Disa nga veprat kryesore tė Gjergj Pekmezit janė:
1. “Vorläufiger Bericht über das Studium des albanesischen Dialekts von Elbasan” (“Raport provizor pėr studimin e tė folmes sė Elbasanit”), 1901;
2. “Grammatik der albanesischen Sprache” (“Gramatikė e gjuhės shqipe”), hartuar nė bashkėpunim me albanologun Raiko Nachtigal, 1908;
3. “Bibliographija shqype” (“Albanesische Bibliographie”), 1909;
4. “Sprachführer zur schnellen Erlernung der albanischen Sprache” (“Manual pėr tė nxėnė shpejt gjuhėn shqipe”), 1913;
5. “Lehr und Lesebuch des Albanischen” (“Doracak dhe kėndonjės i shqipes”), nė bashkėpunim me albanologun Maximilian Lambertz, 1913;
Gjergj Pekmezi ėshtė i pari dijetar qė transliteroi me alfabet latin “Bletėn shqiptare” tė Th. Mitkos (1924).
Ka lėnė nė dorėshkrim njė punimi “Tiparet dalluese thelbėsore tė dialekteve kryesore tė shqipes, gegėrishtes dhe toskėrishtes” dhe njė arkiv dorėshkrimesh prej mbi 8 mijė fletė tė daktilografuara me materiale e relacione tė konsujve austro-hungarezė tė Shkodrės, Prizrenit, Janinės, Stambollit, nxjerrė nga arkivi i ministrisė tė jashtme tė ish-perandorisė austro-hungareze.
^ a b c Elsie, Robert (2010). Historical Dictionary of Albania. Historical Dictionaries of Europe. Vėll. 75 (bot. 2). Scarecroė Press. fq. 331. ISBN 978-0810861886.
^ Posta e Shqypniės (13 tetor 1917., nr. 89, fq. 3, Shkodėr.
^ Posta e Shqypniės (17 tetor 1917), nr. 90, fq. 3, Shkodėr.
^ a b Haxhillari, Istref (11 shtator 2012). “Gjergj Pekmezi, ndėr intelektualėt mė tė kulturuar tė kohės”. Telegraf. Marrė mė 5 mars 2018.
^ Rrota, Justin (2006). Gjuha e shkrueme ase vėrejtje gramatikore. Shkodėr: Botime Franēeskane. fq. 586. ISBN 99943-696-9-5.
^ Cornis-Pope, Marcel; Neubauer, John (2004). History of the literary cultures of East-Central Europe: junctures and disjunctures in the 19th and 20th centuries (nė anglisht). John Benjamin’s Publishing Company. fq. 337. ISBN 978-90-272-3455-1. Marrė mė 18 maj 2011.
Balkanweb
Krijoni Kontakt