OPERAT E HERSHME PĖR SKĖNDERBERUN
Lista e kompozimeve rrallė tė pėrkryera tė Antonio Vivaldit perfshin njė opera tė titulluar Scanderberg. Kjo opera u vu nė skenė pėr herė tė parė nė Teatrin Pergola tė Firences, Itali mė 22 Qershor 1718, e cila ishte dita e rihapjes sė kėtij teatri qė mbetet deri mė sot njė nga perlat e Firences. Pėr ate ngjarje Vivaldi pat zgjedhur tė nxirrte njė opera tė tilė si njė dėshmi tė qėndrimit tė Vivladit nė botėn muzikore nė atė kohė. Zgjedhja qė bėri Vivaldi pohon ndikimin qė kishte heroi popullor Shqiptar mbi kulturėn botėrore pothuaj 300 vjet pas jetės sė tij heroike. Vetėm disa arie tė operas sė Vivaldit mbesin nė Torino, Itali, bashkė me libretin i cili ėshtė arshivuar nė Bolonjė. Letrat origjinale tė shfaqjes jepen mė poshtė.
Njė tjetėr opera e titulluar Scanderberg u kompozua prej kompozitorit frėng tė shekullit XVIII Fransua Frankue. Opera u pėrkrye pėrpara mbretit Lui XV dhe mbretėreshės Sharlot Leszinka tė Francės nė Fontenblo mė 22 Tetor 1763. E tėrė opera ka mbijetuar duke pėrfshirė originalet dhe rishikimet e libretit dhe pjesėve muzikore. Gjithė kėto punime janė tė arshivuara nė njė biblotekė nė Paris.
Njė opera e tretė pėr Skėnderbeun ka qenė kompzuar prej Bernar Zherme le Konte de Laspede (1765-1805), i njohur si naturalist, politikan dhe muzikant frėng. Megjithėse mė shumė i njohur pėr veprimtaritė e tij politike si President i Senatit Frėng dhe i Kalorsit tė Madh tė Legjionit tė Nderit, Laspede kompozoi edhe pesė opera. Njė nga ato ishte titulluar Scanderbeg qė u aprovua nga Komiteti i Akademisė Mbretėrore tė Muzikės mė 1875. Sidoqoftė, opera nuk u pėrkrye, sepse Laspede pėr ndonjė arėsye i shkatėrroi materialet e saj.
Kopjet e operave Scanderneg tė Vivaldit dhe Frankue gjenden nė shumė bibloteka pėrfshirė atė tė Shkollės sė Arteve nė Universitetin e Bostonit dhe Biblotekėn Fan Noli nė Boston.
Krijoni Kontakt