Zef Mirdita, nė veprėn e tij “Krishtenizmi ndėr Shqiptarė”, faqe 170, shkruan se “nuk janė tė pakėt ata qė mendojnė se Skėnderbeu ka qenė ortodoks dhe lidhur me tė (fenė e tij) ėshtė trajtuar edhe pėrkatėsia e tij etnike”. Mirėpo dihet se dinastia e Kastriotėve, qė sundonte nė trevėn e Matit, gjeneratė pas gjenerate, ka qenė e lidhur me ipeshkvinė latine shqiptare – vijon Mirdita. “Dihet se i ati i Gjergj Kastriotit, Gjoni, nė principatėn e vet ka pasur klerikė dhe abaci katolike. Nga ana tjetėr, nė Manastirin serb tė Hilandarit nė malin Athos, ai mori Kullėn e Shėn Gjergjit nė kėmbim tė dy fshatrave nė Rekėn e Dibrės. Ky veprim shpjegohet me frymėn e tolerancės fetare. Veē kėsaj, ka qenė praktikė e familjeve feudale mesjetare shqiptare qė, me anėn e martesave tė lidhnin miqėsi me feudalėt fqinjė, pavarėsisht se ēfarė besimi dhe riti ishin ata” pėrfundon Mirdita. Kėshtu motra e Skėnderbeut, Mara qe martuar me princin e Malit tė Zi, Stefan Crnojeviēin, kurse kunata, Angjelina, e bija e Gjergj Arianitit dhe motra e Donikės, qe martuar me despotin serb Stefan Brankoviē. Pas vdekjes sė Skėnderbeut, nė vitin 1468, shumica e princave shqiptarė emigruan nė Itali. Veē Kastriotėve, ndėr familjet qė emigruan, qenė Muzakajt, varret e tė cilėve ndodhen nė Bazilikėn e Frankavilės; familja e Vrana Kontit, vajza e tė cilit Anxhela, u martua me Dukėn e Gravinės, Ferdinand Orsinin, biri i Franēesk Orsinit, i ekzekutuar nga Cezar Borxhia i Spanjės. Anxhela vdiq nė moshė tė re nė vitin 1518 dhe i shoqi e varrosin nė njė varr monumental nė Kishėn e Shėn Sofisė nė Gravina. Kostandin Arianiti i feudaleve arianitas, kunati i Skėnderbeut, ėshtė varrosur nė vitin 1530 nė Fano, dhe sipas disave, nė Shėn Agostinin e Romės (burimi: Paolo Petta, Despotė tė Epirit dhe Princėr tė Maqedonisė, Tiranė 2000, faqe 188). Kėshtu pas Skėnderbeut, mėrgata e fisnikėve shqiptarė u orientua pėrgjithėsisht drejt botės perėndimore katolike. Studiuesi Pėllumb Xhufi, nė librin e tij “Dilemat e Arbėrit”, faqe 483, lidhur me
pėrkatėsinė fetare tė Kastriotėve shprehet se “Karl Topia dhe Gjon Kastrioti duket se ishin princėrit e fundit shqiptarė tė Arbėrit, qė mbajtėn njė profil tė papėrcaktuar fetar.”
Krijoni Kontakt