Te dashur lexues!
Po ju dhuroj dy deshifrime mbishkrimesh pellazge te shekullit te peste para eres sone te cilat dalin per here te pare ne drite ne librin e sapobotuar
"Universi Pellazgjik - deshifrime mbishkrimesh pellazge" te autorit Petrit Laze.
UNAZA NGA EZEROVO ( BULLGARI )
Nė vitin 1912, nė Ezerovo tė Bullgarisė u gjet njė unazė me mbishkrim sipėr saj. Mbishkrimi daton nė shekullin e pestė para krishtit dhe ėshtė realizuar nė gjuhėn pellasge tė dialektit trak, nė alfabetin grek. Shkrimi ėshtė realizuar nė stilin bustrofedik dhe me sens nga e majta nė tė djathtė. Sot kjo unaze ndodhet ne muzeun kombetar te Sofjes.
Ja mbishkrimi
ΡΟΛΙΣΤΕΝΕΑΣΝ / ΕΡΕΝΕΑΤΙΛ / ΤΕΑΝΗΣΚΟΑ / ΡΑΖΕΑΔΟΜ / ΕΑΝΤΙΛΕΖΥ / ΠΤΑΜΙΗΕ / ΡΑΖ / ΗΛΤΑ
rolisteneasn/ereneatil/teanēskoa/razeadom/eantilezu/ptamiēe/raz/ēlta
Ja teksti i transliteruar dhe i deshifruar:
1) Roli ste ne asneren e atil.
2) Te anes koa.
3) Raze a dom.
4) E an tilez upt, a mie e razelta.
Nė shqipen e sotme
1) Roli qėndron nė asnjerėn e atillė
2) Tė anės (anėsore) kėto
3) Rrezen (rrezatimin, dritėn, shkėlqimin) e duam
4) E nė e tilla hupt (humbtė), e imja ėshtė rrėzėllitja
Dhe pas kėsaj filozofie tė tė lashtėve tė Ballkanit, tė ndriēuar nga ky mbishkrim, tė bindur se rrėzėllitja ėshtė me tė vėrtetė e tyre, le tė analizojmė fjalėt njė pėr njė.
'Roli'. Nuk mė kish shkuar mendja kurrė se fjala 'rol' do ishte pellasge. E pandehja fjalė tė vonė, por ja qė qenka mijravjeēare.
'Ste'. Fjalė e cila sot gjendet nė gjuhėn italiane (stare), angleze (stay) etj. me kuptimin qėndroj.
'Ne'. I pėrgjigjet fjalės 'nė' tė shqipes sė sotme.
'Asneren'. Fjalė pellasge. Nė shqipen e sotme shqiptohet 'asnjerėn'.
'E atil'. Sot shqiptohet 'e atillė'.
'Koa'. Ngjan me fjalėn 'kjo', por qėndron pėr shumėsin e saj, pra pėr fjalėn 'kėto'
'Raze'. Qėndron pėr fjalėn shqip 'rreze'. Ėshtė rrėnja e fjalės Rasnes (etrusk)
'A'. Trajtė proklitike dhe enklitike e pėremrit vetor tė vetės sė tretė njėjės (sot 'e' ), pėr tė dyja gjinitė, nė kallėzore.
'Dom'. Dialekti gegė i duanė afirmativ, e tashme, veta e parė shumės (dom = duam)
'E'. Lidhėse,si nė shqipen e sotme.
'An'. Nė shqipen e sotme 'nė', 'nėse'. Nė gjuhėn greke ruhet po nė kėtė formė, pra 'an'.
'Tilez'. Qėndron pėr shqipen e sotme e tilla, veēse nė lashtėsi ėshtė pėrdorur si emėr
'Upt'. = hupt (hupt =humbtė). Nė alfabetin grek, emėrtimi i fonemės Y (upsilon), ka pėr rrėnjė fjalėn pellasge up = hup, humb (upsi = humbėsi)
'A mie', ku 'a' = nyje, nė vend tė e-sė sė sotme, pra e imja.
'E'. Sot pėrdoret po kėshtu nė gjuhėn italiane, nė kuptimin 'ėshtė'.
'Razelta'. Nė shqipen e sotme 'rrėzėllitja'
TABLETAT E PYRGI-t
Tabletat e Pyrgi-t u gjetėn mė 1964 nė bregdetin Tirrhenian tė Pyrgit (sot qyteti Santa Severa). Etimologjia e fjalės pyrgi gjendet nė fjalėn shqip pirg e cila ka kuptimin e njė grumbulli (dherash, hedhurinash). Nė shqipėri gjendet njė fshat me emrin Pirg i cili ndodhet nė distriktin e Korēės.
Janė tri fletė ari, dy prej tė cilave janė shkruar nė gjuhėn etruske, ndėrsa e treta ėshtė shkruar nė gjuhėn fenikase. Shkrimi konsiderohet tė jetė realizuar nė shek. V para erės sonė. Ky tekst dygjuhėsh ėshtė konsideruar jashtėzakonisht i rėndėsishėm pėr tė hedhur dritė mbi gjuhėn etruske nėpėrmjet njohjes sė deritashme tė gjuhės fenikase. Me deshifrimin e kėtij shkrimi etrusk, mendoj se ky tekst dygjuhėsh ėshtė pėrsėri po aq i rėndėseshėm sa konsiderohej mė parė, veēse tani pėr te hedhur dritė mbi gjuhėn fenikase, nėpėrmjet njohjes sė deritashme tė gjuhės etruske.
Shkrimi flet pėr punėt e njė tregtari ilaēesh, por ai ndihmon edhe pėr njė percetim tė situatės nė shek. V para krishtit nė kėtė teritor tė Italisė sė sotme, ku gjendja ka qenė shumė e nderė siē duket pėr shkak tė luftės etrusko romake. Ky shkrim flet qartė pėr influencėn e fenikasve nė mesdheun perėndimor. Kėto fletė ndodhen sot tė ekspozuara nė Muzeu Kombėtar Etruskan, Villa Giulia, Romė.
Teksti ėshtė realizuar nė gjuhėn etruske tė dialektit gegė. Fjala ilaē sot pėrdoret edhe nė shqip edhe nė turqisht. Lidhėsja dhe shqiptohet si nė turqishten e sotme ve. Fjalėn farie e kam pėrkthyer pėrgjigje. Nė gjuhėn e sotme shqipe, kjo fjalė nuk pėrdoret. Megjithatė nė fjalėn shqip ēfarė ne mund tė realizojmė kuptimin e saj. Edhe fjalėn avil, e kam pėrkthyer udhėtim jo vetėm sepse kėshtu del nė kontekst, por edhe sepse avil ka nė pėmbajtje fjalėn vi (pra vij), ndėrkohė qė l pėrdoret shpesh nė gjuhėn pellasge (nė shumė dialekte tė saj) nė vend tė j-sė dhe ndonjėherė edhe nė vend tė r-sė madje edhe tė q-sė sė shqipes sė sotme. Pjesėza mohuese s pėrdoret me kuptim mė tė gjerė se nė shqipen e sotme duke qėndruar jo vetėm nė vend tė fjalės nuk por edhe nė vend tė fjalės pa. Fjalėn svers e kam pėrkthyer pushoj pėr shkak tė pjesėzės mohuese 's' qė ėshtė vendosur pėrpara fjalės vers. Vetė fjala 'vers' = 'bėj' (shih nė mbishkrime trake e barze = e banė. Edhe fjala vel pėrkthehet bėn.Fjala snuiaf e cila me shqipen e sotme do lexohej snjof, nė pellasgjisht pėrdoret edhe si mbiemėr: e panjohura(ashtu si fjala pellasge: pania pra pamja, e dukshmja dhe: spania = e papamja , e padukshmja), e cila ėshtė edhe etimologjia e fjalės Spanjė. Meqė jemi nė rrėnjėn pa, edhe fjala panorama vjen nga fjala pellasge panor, nė shqipen e sotme pamor.
Ja teksti i transliteruar dhe i deshifruar:
c = k; θ = th; χ = h.
1 - Ita t'mia, i cac.
I ta tmiat, i kaē.
2 - Hera mas va, vatie χe u nial.
Herėt masi vamė, vate e u njall.
3 - As tres θemia sa meχ θu ta θe farie.
As tre thėrmia, sa me thu tu pergjigja.
4 - I veli anas, sal clu veni as tu ru ce mun i stas.
I bėni anash (i bėni bisht), satje ku veni, as tu ru ke mun me i qendru.
5 - Θuvas ta mer e, sca ilac.
Thash tė mar e, ska ilaē.
6 - Ve tulerase nac.
Dhe tulėrasė nėse.
7 - Ci avil, χur varte sia me Ital e ilacve !
Ky udhėtim, kur vate zia mItale e ilaēve!
8 - Al sase nac.
Aq sase, nėse.
9 - Atra nes zila cal.
Midis (ndėr ) nesh ziarr ka.
10 - Se le Itala.
Se lė Italen.
11 - Acna svers i tanim.
Ika tė pushoj tanimė.
12 - Heramve avil.
Vij herėt.
13 - Eni, a ca pulumχva?
Eni, a ka yje? ( si ėshtė moti )
14 - Na cθe farie.
Na kthe pėrgjigje.
15 - Veli i unas θam uc e cleva e ta nalm.
Bėrjen e asaj qė thamė nuk e kreva e ta ndalm.
16 - Asan tiu runi.
Asaj tiu runi.
17 - As sel a ce ?
Aq zell a ke ?
18 - Vacal tmial avil χvala mu ce pulumχva snuiaφ.
Vazhdimi (ecuria ) i udhėtimit tim, varet mu ke e panjohura e yjeve.
Le tė vazhdojmė me analizimin e fjalėve.
1 - 'I ta t'mia, i cac'.
'I ta' - Fjalė shqipe e dialektit gegė e cila pėrdoret edhe sot nė Shqipėrinė e epėrme nė kuptimin kėto'. 'I' e dialektit gegė ka pothuaj kuptimin e fjalės angleze 'just'.
't'mia' - geg. pėrdoret edhe sot nė kuptimin 'tė mia' (si nė tekst)
'i cac' - Nė dialektin e sotėm gegė shqiptohet 'i kaē'. Nė shqipen standarde 'kaq'.
2 - 'Hera mas va, vatie he u nial'
'Hera' - Fjalė e vjetėr pellasge e cila pėrdoret nė shqipen e sotme. Pėrdoret pothuaj nė tė gjitha gjuhėt europiane nė shqiptimin 'era' (our era = era jonė). Afrohet me kuptimin e fjalės tjetėr shqipe 'koha', por shpreh interval/e tė saj. Fjala shqip 'herėt' shpreh fillimin e 'herės'.
'Mas' - Dialekti gegė pėr fjalėn e shqipes standard 'mbas'. Po kėshtu pėrdoret edhe sot.
'Va' - rrėnja e fjalės 'vajtje' dhe 'vaht' ose 'vakt'.
'Vatie' - Nė shqipen e sotme shqiptohet 'vate', (psh. vate kjo punė!).
'he' - qėndron pėr lidhėsen e shqipes sė sotme 'e'.
'U' - pėremėr vetvetor proklitik dhe enklitik i cili pėrdoret pėr formimin e foljeve vetvetore (psh. u ngjall, u nis, u kall, u kthye etj.).
'Nial' - geg., qėndron pėr fjalėn 'ngjall'. Rrėnja e saj ėshtė fjala gegė 'ni' e cila nė shqipen standarde do tė thotė 'njoh dhe/ose ndiej.
3 - 'As tres themia sa meh thu t'a the farie'
'As' - lidhėse mohore, si nė shqipen e sotme.
'Tres' - Numėror. Nė shqipen e sotme shqiptohet 'tre'.
'Themia' - Nė shqipen e sotme 'thėrmia'
'Meh' - Lidhėsja e shqipes sė sotme 'me'
'Thu' - dialekti gegė i 'thuaj', 'thėnė'
'T'a' - A-ja veēuese i bashkohet nyjės 'tė' duke e rrėzuar 'ė'-nė si nė shqipen e sotme
'Thefarie' - Fjalė e pėrbėrė (the - farie) e cila nuk pėrdoret nė shqipen e sotme. 'The' = them. (sot 'the' ėshtė afirmativi i sė kryerės sė thjeshtė tė verbit 'them' nė vetėn e dytė njėjės). 'Farie', fjalė qė nuk pėrdoret nė shqipen e sotme, megjithatė nga fjala e shqipes sė sotme 'ē'farė' ne mund tė gjykojmė pėr kuptimin e saj (ose nga fjala 'farė'). 'Farė', sot fjalė e disa gjuhėve europiane, natyrisht me burim pellasg dhe qė ka kuptimin e njė kokre a bėrthame e cila hidhet nė tokė pėr tė mbirė; qėndron gjithashtu nė vend tė fjalėve 'fis', 'komb', 'skotė (e keqe). Kuptimi figurativ i saj ėshtė fjala 'bėrthamė', 'thelb'. Kėshtu 'the farie' d.m.th. tė thuash , tė spjegosh thelbin, pėrmbajtjen e diēkaje. Kėtė fjalė e shoh tė afėrt me fjalėn e shqipes sė sotme 'pėrgjigje'.
4 - 'I veli anas, s'al clu veni as tu ru ce munistas.
'I' - Trajtė proklitike dhe enklitike e pėremrit vetor i vetės sė tretė nė njėjės nė dhanore (pėr tė dyja gjinitė), si nė shqipen e sotme.
'Veli' - Shqiptimi etruskan i verbit 'bėj' nė imperativ (bėji). Ėshtė pėrdorur 'v' nė vend tė 'b' dhe 'l' nė vend tė 'j'-sė sė shqipes sė sotme.
'Anas' - sot shqiptohet 'anash'
sal - Trajtė e shkurtuar e se aj = se atje
clu shqiptim etruskan-dialektor pėr fjalėn ku;veni shqip id.
mun mund;
i stas i qendru. Fjala stas folje e vetes se dyte njejes te afirmativit ne te tashmen, nuk perdoret ne shqipen e sotme. Perdoret pothuaj ne te gjitha gjuhet europiane.
5- Θuvas ta mer e, sca ilac.
thuvas sot shqiptohet thashė
mer sot shqiptohet merja (thuvas t'a mer... = thashė tė merja...).
ilac sot shqiptohet ilaē
6- Ve tulerase nac.
ve sot shqiptohet dhe
tulerase shqip "t'ulėrasė"
nac qendron ne vend te fjaleve te shqipes se sotme ne se.
7- Ci avil, χur varte sia me Ital e ilacve !
ci sot shqiptohet ky ose ki
avil udhėtim.
hur sot kur
varte sot vate
sia sot zia
me sot nė dialektin gegė mė, nė shqipen standard nė.
Ital sot shqiptohet Itali
8- Al sase nac.
al sot shqiptohet aq
sase pėrdoret edhe nė shqipen e sotme. aq sase dmth aq sa ėshtė mundėsia
atra ital. ndėr
9 - Atra nes zila cal.
Atra Ital. ndėr, midis
nes, - sot shqiptohet nesh
zila sot shqiptohet ziarr
'cal' - 'ka'
10 - Se le Itala.
se le shqip id;
'Itala' - 'Italine'
11 - Acna svers i tanim.
acna Nė shqipen e sotme ika
svers shih Gur Varri tek Mbishkrime Trake dhe shtylla e Lemnos fjalėn barze ose varze = bėj. Po kėshtu pėrkthehet edhe vers (pra bej diēka, punoj). Fjala svers ka pjesėzėn mohuese s, pra pėrkthehet nuk bėj, pushoj.
Itanime sot shqiptohet tani ose tanime
12 - Heramve avil.
heramve sot shqiptohet herėt
avil udhetoj, vij
13 - Eni, a ca pulumχva?
Eni dialekti gege per pra
pulumhva yje.
14 - Na cθe farie.
Na- pėremėr vetori vetės sė dytė tė shumėsit e pėremėr proklitik dhe enklitik, si nė shqipen e sotme
Kthe- imperativi i verbit kthej nė tė tashmen, si nė shqipen e sotme.
15 - Veli i unas θam, uc e cleva e ta nalm.
veli sot shqiptohet bėrjen. Veli = beli = beri
I unas Qėndron pėr i njėrės; autori nuk ka dashur ta cilėsojė se ēfarė duhej tė bėnte, sipas fjalės qė kishte lėnė me personin tė cilit i adreson letrėn.
θam- thamė; uc- qėndron pėr fjalėn mohuese nuk tė shqipes sė sotme.
cleva Qėndron pėr fjalėn kreva
nalm ndalim. Nė dialektin gegė, edhe sot shqiptohet nalm
16 - Asan tiu runi.
Asan Qėndron pėr fjalėn asaj. Janė disa krahina tė shqipėrisė qė sot e shqiptojnė asajn; tiu runi Gegė id.
17 - As sel a ce ?
As Duket qartė qė nuk qėndron pėr lidhėsen mohuese as tė shqipes sė sotme. Nga konteksti del fjala aq e shqipes.
sel zell
A ce Pjesėza pyetėse a dhe fjala kam nė afirmativ, koha e tashme, veta e dytė njėjės edhe sot bėn ke.
18 - Vacal tmial avil χvala mu ce pulumχva snuiaφ.
Vacal - Sot shqiptohet vazhdim. Duket qė ruhet rrėnja va, megjithatė diferenca ėshtė e dukshme. Gjithėsesi, qėndron pėr kėtė fjalė.
tmial Pėremėr adjektiv; Nė shqipen e sotme bėn tim (shumės tmiat)
Nuk jam i sigurt nėse flet pėr udhėtimin apo pėr udhėtimet. Nėse ėshtė nė shumės, atėherė konsonanti χ duhet ti bashkangjitet fjalės avil
Avil qėndron pėr fjalėn udhėtim.
χvala Sot shqiptohet varet
snuiaφ - Fjalė e pėrbėrė, (s - nuiaφ) ku 's' ėshtė pjesėz mohuese, nuiaφ = njof, njoh. Nė pamje tė parė ngjan me shqipen 's'njoh' por nė kėtė rast pėrkthehet 'e panjohura'.
Nė shqipen standarte
1-kėto tė miat, kaq.
2-Herėt mbasi vamė, vate e u ngjall.
3-As tre thėrmia, sa me thėnė tu pergjigja.
4- I bėni anash (i bėni bisht), se atje ku veni, as tė ruhesh ke mundėsi.
5-Thash tė mar e, ska ilaē.
6-Dhe tulėrase nėse.
7-Ky udhėtim, kur vate zia nė Itali e ilaēeve!
8-Aq sase, nėse.
9-Midis (ndėr ) nesh zjarr (luftė) ka.
10-Se lė Italinė.
11-Ika tė pushoj tanimė.
12-Vij herėt.
13-Eni, a ka yje? ( si ėshtė moti )
14-Na kthe pėrgjigje.
15-Bėrjen e asaj qė thamė nuk e kreva e ta ndalim.
16-Asaj ti ruheni.
17-Aq zell a ke ?
18-Vazhdimi (ecuria ) i udhėtimit tim, varet mu ke e panjohura e yjeve.
NO COMMENT
Krijoni Kontakt